Sandras reflektioner

Storyline upplever jag är ett roligt och kreativt sätt att arbeta. Jag har fått lära mig ett nytt sätt att arbeta på, eftersom jag inte har arbetat med eller hört talas om storyline tidigare. Det var inte helt lätt i början vad storyline gick ut på, men tillsammans med min grupp fick jag en förståelse för vad det var. Genom att lära mig om storyline och hur man arbetar med det tillsammans med barnen har jag lärt mig hur man kan utgå ifrån barnen tidigare erfarenheter för att lära mer om något. Enligt Storyline.se ska arbetet med storyline utgår från barnens tidigare erfarenheter och att man ska ta tillvara på det som barnet redan vet och kan. Genom att barnen själva får skapa en miljö och karaktärer, och att praktiskt få arbeta med kunskapsområdet upplever jag kan tydliggöra och göra lärandet mer konkret, att barnen får skapa en berättelse med riktiga karaktärer och miljöer de byggt. Storyline.se skriver att barnen blir mer engagerade när de får bygga egna karaktärer och miljöer, efter som det då blir deras berättelse och karaktärer.

Storyline är ett bra sätt att arbeta demokratiskt på eftersom barnen tillsammans har inflytande och är delaktiga i berättelsens utformning. Björklund (2014) menar att det är en viktig del för hållbar utveckling att få uttrycka sin åsikt, att man blir lyssnad på och tagen på allvar, alla idéer är värda lika mycket, lyssna på varandra och diskutera fram lösningar. Det är det jag upplever storyline handlar om.

Att arbeta med storyline upplever jag inte bara ger känslan av att vara delaktig och ha inflytande, utan att de har det på riktigt. Att även om man som pedagog formar aktiviteter och nyckelfrågor som ska föra arbetet framåt, så är det ändå barnen som styr berättelsen med deras förkunskaper, tankar och idéer. Björklund (2014) skriver att ett arbete med hållbar utvecklig handlar om att ta barnens tankar och idéer på allvar och att de ska få möjlighet att utforska deras potentialer. Enligt skolverket (2016) letar och får barn kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, skapande, iaktta, samtala och reflektera. Jag upplever att barnen får med sig detta genom att arbeta och skapa en berättelse med storyline.

Att skapa en blogg var också något som var helt nytt för mig, eftersom jag inte skapat en blogg någon gång. Jag lärde mig att en blogg är ett bra hjälpmedel för att synliggöra en arbetsprocess kring storyline, men också för att få in IKT i förskolan.

Något jag upplevde var lite svårt i vårt arbete med storyline var att utforma bra nyckelfrågor som inte var ledande. Björklund (2014) menar att frågorna som ställs inte ska vara begränsande, utan ska försöka öppna upp och vidga. Under arbetets gång blev det lättare att formulera öppna frågor som inte krävde ett ”rätt” svar. Storyline.se beskriver nyckelfrågor som öppet formulerade frågor. Det är också de som för berättelsen framåt och visar att pedagogen verkligen är intresserade av barnens tankar, idéer och kunskaper. Nyckelfrågor är något jag i mitt kommande yrke kommer använda mig av, inte bara under storyline, utan även i andra sammanhang eftersom jag upplever att de får fram barnets perspektiv och hur barnet tänker kring olika saker.

I framtiden kan jag tänka mig att arbeta med storyline eftersom det får med så många viktiga delar, som demokrati, samarbete, delaktighet, inflytande, barnens egna idéer och reflektioner och att barnen får nya kunskaper utifrån sina tidigare erfarenheter.

Referenslista:

Björklund, S (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline. Hämtad 11-01-17 http://storyline.se/

Ivonnes reflektioner

Jag hade aldrig hört talas om Storyline men jag lärde mig för att omfamna den som en bra metod där barnen har makt i sitt eget lärande utifrån egna intressen och förutsättningar. Jag har lärt mig att Storyline erbjuder många möjligheter och fördelar när det gäller barnens, pedagogers och även vårdhavarnas lärande. Storyline kan göras med alla möjliga teman (Storyline.se).

Tema på vår Storyline var att värna om vår natur och att få barnen att förstå deras roll i olika naturkretslopp i nutid och i framtiden. Fokus i vår Storyline är nedskräpning i naturen, sortering, återvinning och återanvändning. Enligt Läroplanen för förskolan 98/2016 ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhället påverkar varandra. Björklund (2014) påpekar att det är förskolan som är med och sätter igång ett tänkande kring vårt förhållande till miljön och vad vi kan göra för att skapa ett hållbart samhälle. För att sätta igång tänkande, skapa intresse och nyfikenhet fick barnen i början av projektet ett brev från djuren i skogen där de ber om hjälp med ett dilemma de hade i skogen med människors nedskräpning.

Enligt Björklund(2014) är vuxna barnens förebild. En fördel med Storyline som jag har lärt mig är att den ger barnen möjligheten att lära sig och öva olika aspekter av demokrati. Under projektet fick barnen nyckelfrågor. Enligt Storyline.nu (2017) är det nyckelfrågorna som visar att läraren är genuint intresserad av att få ta del av de kunskaper, idéer och tankar som barnen redan har. Barnen bestämmer utifrån sitt eget intresse och förutsättningar att vara delaktig och vad dem ville ha inflytande med. Enligt Engdahl, Karlsson, Hellman et.al (2012) delaktighet och inflytande är aspekter som kan utveckla och fördjupa barns förståelse av vad demokrati kan vara; att vara med i beslutsprocesser, påverka och förhandla med andra barn och vuxna, bli respekterad och respektera olika uppfattningar.

Jag anser att med hjälp av barnens karaktärer som de själva har skapat och genom aktiviteterna vi har haft, kan vi hjälpa barnen att lära sig om ett mindre antropocentrisk pedagogik, att människor är inte centrum av universum (Björklund, 2014). Jag anser att barnens karaktärer och aktiviteter kan hjälpa barnen utveckla omsorg och empati för sin närmiljö samt förankra normer, värden och ansvar för allt levande (Björklund, 2014).  Ärlemalm-Hagser (2012) betonar att barnen är framtidens vuxna och därför viktiga aktörer i nutid och i framtiden i förhållandet till lokalt och globalt arbete för en hållbar värld. I enlighet Storyline.se (2017) lever barnen sig in i de olika karaktärerna som de själva skapar och arbetar utifrån sina karaktärer med informationssökande, hypotesbyggande, skapande och kunskapsbyggande. I skapandet av mallen och karaktären försökte barnen att använda sig av så mycket naturmaterial de kunde. Naturmaterial pratade vi om att lämna tillbaka ute i naturen. Men det blev svårt att göra eftersom att materialet hade lim eller färg på, material som inte tillhör ute i naturen. Där fick barnen reflektera och hitta en lösning. Storyline ger enligt mig barnen möjligheten till entreprenöriellt lärande, där det stärker barnens kreativa förmåga, ger dem tillit till sin innovationskraft och idérikedom, och därför ökar barnens självkänsla. (Björklund, 2014).

Detta var min första blogg och jag har lärt mig att det är ett förmånligt dokument-verktyg. Med bloggen kan barnen dokumentera genom bilder och på det sättet kan vi få inblick i deras värld. Vi kan använda den dokumentationen för att gå tillbaka och skapa samtal (Björklund, 2014). Jag anser att bloggen är ett bra dokumentations-verktyg som gör det möjligt för pedagoger, barnen och vårdhavare att följa barnens lärprocess. Jag anser att genom bloggen kan vårdhavare få idéer och att även följa och jobba med teman hemma. Vårdhavaren kan även vara delaktig genom att ge oss saker som vi kan använda som material.

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman, Anette & Ärlemalm-Hagser, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling-är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s project Lärande för hållbar utveckling I praktiken. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket 2016 , Lpfö 98/2016. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Storyline international, Hämtad 2017-01-11 från: http://storyline.se/

Ärlemalm-Hagser, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. (Elektronisk). Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417

Mattias reflektioner

Kreativitet och fantasi har varit ledorden under arbetet med storyline. Genom att få lära sig och uttrycka sin kunskap med hjälp av flera olika tekniker och sinnen, så har jag som blivande pedagog fått kunskap kring ett nytt sätt att arbeta. Barnen får här chans att lära sig på olika sätt och eftersom det inte är fastställda sätt för lärande så kan barnen själva forma sina metoder för lärande. Detta gör att barn får använda sin fantasi och kreativitet för att utveckla sina kunskaper. Storyline utgår från att individen får skapa sin egen kunskap. Detta fungerar bäst när eleverna får arbetsuppgifter som de måste diskutera, fundera och samarbeta med varandra för att lösa (Storyline.se). Storyline för samman barnen på ett naturligt sätt, genom att de får problem som kräver att de samarbetar för att nå lösningar på de situationer som uppkommer. läroplanen lyfter hur “Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande” (Skolverket, 2016 s.6). När alla aktiviteter i storylineprojektet hänger samman så får barnen chans att komma in i aktiviteten lättare, detta eftersom alla aktiviteter rör sig mot samma mål. Aktiviteterna kan då varieras och utformas på olika sätt utan att barnen tappar förståelsen för varför vi gör det och vad målet med aktiviteterna är. En av grunderna för storyline är variation. “Man lägger stor vikt vid elevernas engagemang och vid att variera de aktiviteter man låter eleverna göra så mycket som möjligt” (Storyline.se). När aktiviteterna varieras så blir inte projektet lidande utav vart barnen befinner sig för att föra projektet framåt. Det går att vara inomhus så väl som utomhus, aktiviteterna kan som varieras och ändra ordning utan att målet förändras. “Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus” (Skolverket, 2016 s.7). Vår storyline handlade om nedskräpning i naturen, med hjälp av arbetssättet storyline så har projektet inte enbart handlat om att vara ute och plockat skräp och hålla rent i naturen. Genom diskussion och samarbete får barnen möjlighet att skapa en förståelse för hur människors val påverkar miljön. “Genom att inte bara studera naturen och inte bara vara i naturen, utan istället gå vidare och lägga till ett lärande kring relationen som finns mellan människa och miljö, arbetar vi för hållbar utveckling” (Björklund, 2014 s.27). Jag kommer i alla fall ha med det här arbetssätt i min ryggsäck när jag kommer ut och börjar jobba. Det känns som det är roligt och lärorikt för både pedagoger och barn.    

Referenser

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Björklund, S (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Storyline.se (u.å). Teori hämtad 2017-01-11, http://storyline.se/om-storyline/teori/

Mariannes reflektion

Vi var alla i gruppen överens om att ha ett tema på vår Storyline som handlade om att värna om vår natur och att få barnen att förstå deras roll i naturens olika kretslopp. Ämnen vi ville ha med var nedskräpning i naturen, källsortering och vad de olika soporna kan användas till. Ärlemalm-Hagsér (2012) tar upp aktuell forskning som visar att de flesta 4-6 åringar vet hur och vikten av att man källsorterar. Hon fortsätter med att påpeka att bara för att barnen vistas i naturen är det inte garanterat att de utvecklar en förståelse och respekt för den.

Följande punkter ur Läroplanen för förskolan ( Skolverket, 2016) kan bearbetas via en Storyline :

• Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (s.7)

• Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.(s.6)

• Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.

Många förskolor går ut i naturen för att bl.a. följa årstidsväxlingar och lära mer om naturens arter. Sveriges unika allemansrätt gör att vi känner ett gemensamt ansvar för naturen och dess välmående och att ta hand om naturen ingår i det svenska kulturarvet. Vi ville i vår Storyline koppla ihop besöken i naturen med att samla material att ta med till förskolan för att kunna bygga vår historia. Min tanke var att använda material från naturen för att sedan kunna återlämna materialet efter avslutad Storyline. Detta visade sig vara svårt då flera ville använda smältlim för att foga ihop de olika delarna av sin karaktär. När vi diskuterade mitt dilemma i gruppen fick jag förslag på att istället använda äggbaserad färg t.ex. Jag tänker även på nedbrytningsbart snöre, filmjölksfärg, eller om det är ok för barnen, att vi tar isär karaktärerna och källsorterar dem för återbruk eller återförande i naturen efter avslutat Storylineprojekt. Här fick vi träna på hur demokratiska processer går till, vi lyfte fram och diskuterade olika etiska dilemman och därigenom lärde oss att reflektera, tog del av och lät oss påverkas av andras åsikter vilket är något Läroplanen för förskolan tar upp som ett av förskollärarens fokusområde (Skolverket, 2016).

En aktivitet vi diskuterade var om det var bra ifall barnen fick gräva ner skräp som ett sätt att bli av med det. (Aktiviteten inspirerades av Behrenfeldt, Brömster, Eadie, Fredman, Grantz, 2015) Här är det viktigt att pedagogen förbereder med saker som går bra att gräva ner och låta ligga i jorden, batterier och glödlampor är inte lämpliga i denna aktivitet utan fick komma in senare när det bara var fråga om källsortering. Även om en storyline ska styras av barnens frågor så bör pedagogen lägga en ram kring vad varje aktivitet handlar om. Detta nämner även Engdahl, Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagsér, (2014). De uppmanar även pedagoger att i linje med läroplanen för förskolan, (Skolverket, 2016) låta barnen komma till tals, få pröva sina hypoteser och inspireras av och använda återbrukat material.

Odlingen av krasse blev inte helt lyckat, det började gro med sedan hände inget mer. Kanske hade det blivit ett annat resultat om vi odlat i jord.

Jag har aldrig använt mig av eller följt någon blogg tidigare men det känns som ett mycket bra sätt för att kommunicera vår verksamhet till vårdnadshavare och för att synliggöra barnens lärande för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. De som följer bloggen kan bidra med både material och kunnande, vilket uppfyller Läroplanens (Skolverket, 2016) mål om att öka samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare.

Vår Storyline avslutades med ett besök på en återvinningsstation, där barnen gavs möjlighet till att ta med en egen sak som de inte visste hur de skulle källsortera. Enligt Storyline.se är det bra att avsluta projektet med en höjdpunkt som signalerar till barnen att arbetet är över och att vi nu ska gå vidare med något annat. På hemsidan kan man också läsa att en Storyline inte bör pågå så länge att några tappar intresset och Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) menar ju att vi som pedagoger ska utgå från barnens intressen och det ingår i arbetet som förskollärare att fånga och spinna vidare på barnens intressen. I min framtida yrkesroll som förskollärare kommer jag absolut att använda mig både av storline och en blogg.

Referenslista:

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie,G., Fredman, A., Grantz, H. (2015) Att lära in ute för hållbar utveckling. 1. uppl. Vimmerby: Outdoorteaching

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., och Ärlemalm-Hagsér, E., Lärande för hållbar utveckling – är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Stockholm: 2012¸ USAB, ISBN: 978-91-633-8207-9

Skolverket 2016 , Lpfö 98/2016. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Storyline Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/

Ärlemalm-Hagsér, E., Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap i kommunicerad text. Nordisk barnehaveforskning 2012, vol. 5, nr. 14, sid. 1-17

Carolas reflektion

Det har varit roligt att jobba med Storyline. Det är spännande att få följa vart berättelsen för oss och utmana barnen längs vägen. Arbetssättet hjälper mig som pedagog att släppa de där tyglarna som möjligen styr barns tankar i någon riktning, medvetet eller ej. Då barn många gånger möts av skendemokratiska möjligheter till inflytande i förskolan, tror jag att Storyline kan vara ett bra arbetssätt att ge barn reellt inflytande. Engdahl et al. (2012) betonar vikten av seende och lyssnande pedagoger för att barnens verkligen ska få inflytande. Dokumentation och reflektion över barns processer är därför väldigt viktig, det är inte alltid omedelbart uppenbart vad barnen uttrycker och vad de finner intressant att utforska.

Att skapa en berättelse tillsammans och ge barnen möjlighet till egna idéer och initiativ längs vägen är en av grunderna i arbetet med Storyline. Det handlar om ett förhållningssätt där ämnen integreras i varandra och där barn har möjlighet att engagera sig i karaktärerna och i deras liv. Genom att ge karaktärerna personligheter finns det möjlighet att lära känna dem och samspela med dem, vilket kan ge undervisningen puls och liv (Storyline international 2016). Då barnen ställs inför problem att lösa får de möjlighet att fundera kring många möjliga lösningar, även se att det finns olika sätt att tänka på. Genom att lösa problem och påverka utgången tror jag att barns tilltro till sin egen och till gruppens förmåga kan stärkas. Kanske ser barnen varandra i ett nytt ljus då de "jobbar" tillsammans och det kan kanske stärka gemenskap och samspel i gruppen. Vår läroplan uttrycker att "Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa" (Skolverket 2016). Det är alltid en utmaning att möta barn utifrån deras förutsättningar, så även här. Extra svårt kanske det blir när vi ger barnen stort utrymme att bestämma. Jag tror att det är viktigt att det handlar just om att barn kontrollerar händelseförloppet och problemlösningen, men att vi pedagoger ändå vägleder exempelvis samspel och talutrymme. Ett sätt att göra det är att vi grupperar barnen med detta i åtanke. Genom att göra det möjligt för barnen att lära av varandra praktiserar vi vad Vygotskij kallar "Den närmaste utvecklingszonen" även Deweys pragmatiska pedagogik tillämpas då "Learning by doing" blir tydligt när barn själva är aktörer i uppdrag och dessutom får  med sig användbara kunskaper för livet (Henry, Gurdal & Asplund Carlsson 2011).

Genom Storyline tror jag barn kan få möjligheter att både vara kreativa och lösningsinriktade, vilket är något vi behöver mer av i framtiden för att lösa de utmaningar vi står inför vad gäller hållbar utveckling. Att barn får möjlighet till innovativt tänkande är inte något som uppstår per automatik, pedagoger har ett ansvar att erbjuda en verksamhet som uppmuntrar till det (Björklund 2014). Jag har under vårt arbete förstått att vi genom våra nyckelfrågor kan ge barn möjlighet till innovativt tänkande. Genom att använda öppna frågor finns utrymme för många lösningar på ett problem. "Nyckelfrågorna är starten på olika typer av aktiviteter som gör att eleverna funderar vidare och själva ställer frågor" (Storyline international 2016).

Referenser

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:sprojekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

 
Henry, A., Gurdal, S. & Asplund Carlsson, M. (red.) (2011). Läraryrket: ett mångfasetterat uppdrag. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline international. (2016). Storyline. Hämtad 17-01-11, från http://storyline.se/

Projektets avslut.

Genom storylineprojektet hoppas vi att barnen får en förståelse för djurens och naturens välbefinnande och hur vi människor påverkar det. Vi vill förmedla en mindre antropocentrisk pedagogik genom att låta barnen uppleva att människan inte är i alltings centrum (Björklund 2014). Barnens förståelse för detta visar sig genom deras engagemang i att göra det bättre för djuren i skogen och deras vilja att slänga skräpet på ett hållbart sätt. Det är viktigt att skaffa kunskap om materiens kretslopp och hur det påverkar framtiden. Genom att få en förståelse för vad som händer i naturen kan skapa nyfikenhet och delaktighet i naturens kretslopp. Sellgren, Germund (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna. Världsnaturfonden WWF. Ett exempel på det är i vårt projekt att potatis och clementinskal blir till jord som vi sedan kan plantera frön eller växter i.

Storylineprojektet leder till fler möjliga vägar att jobba vidare med hållbar utveckling, såsom naturens olika kretslopp i skogen och från jord till bord då djuren vill börja odla själva.

Tillsammans kan vi förändra världen som skräpsuperhjältar:

https://www.youtube.com/watch?v=2z4WvIxT4w8

Besök på returstationen - Aktivitet 6

Då barnen diskuterar vad vi kan göra av skräpet har barnen även tankar om att det kan bli något nytt av skräpet. Några av barnen har varit till en returstation och sorterat skräp innan, men devet inte varför eller vad som händer med skräpet sen. Barnen vill gärna besöka en bemannad återvinningsstation för att ställa frågor om skräphantering och kanske få lämna skräpet från skogen där. Ett barn vill ta med sig en trasig leksak med batteri i som hans pappa inte vet var han ska slänga. Då är det fler barn som vill ta med skräp hemifrån och vi uppmuntrar barnen att ta med sådant skräp de undrar över. Vissa av barnens leksaker kanske inte måste slängas. Några kanske går att återanvända genom att skänka bort till någon annan, andra leksaker kan man plocka isär för att använda till att tillverka något annat. Här tar vi upp begreppet cirkulär ekonomi med barnen vilket handlar om "att återanvända och återvinna produkter i cykliska förlopp". Axelsson, S. (2014). Dina värderingar förändras fortare än du tror. Vår tid är nu-tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Falun, Ordfront Pocket.

Vår läroplan säger att vi "ska ge barn möjlighet att förstå hur egen handling kan påverka miljön". Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.