Ivonnes reflektioner

Jag hade aldrig hört talas om Storyline men jag lärde mig för att omfamna den som en bra metod där barnen har makt i sitt eget lärande utifrån egna intressen och förutsättningar. Jag har lärt mig att Storyline erbjuder många möjligheter och fördelar när det gäller barnens, pedagogers och även vårdhavarnas lärande. Storyline kan göras med alla möjliga teman (Storyline.se).

Tema på vår Storyline var att värna om vår natur och att få barnen att förstå deras roll i olika naturkretslopp i nutid och i framtiden. Fokus i vår Storyline är nedskräpning i naturen, sortering, återvinning och återanvändning. Enligt Läroplanen för förskolan 98/2016 ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhället påverkar varandra. Björklund (2014) påpekar att det är förskolan som är med och sätter igång ett tänkande kring vårt förhållande till miljön och vad vi kan göra för att skapa ett hållbart samhälle. För att sätta igång tänkande, skapa intresse och nyfikenhet fick barnen i början av projektet ett brev från djuren i skogen där de ber om hjälp med ett dilemma de hade i skogen med människors nedskräpning.

Enligt Björklund(2014) är vuxna barnens förebild. En fördel med Storyline som jag har lärt mig är att den ger barnen möjligheten att lära sig och öva olika aspekter av demokrati. Under projektet fick barnen nyckelfrågor. Enligt Storyline.nu (2017) är det nyckelfrågorna som visar att läraren är genuint intresserad av att få ta del av de kunskaper, idéer och tankar som barnen redan har. Barnen bestämmer utifrån sitt eget intresse och förutsättningar att vara delaktig och vad dem ville ha inflytande med. Enligt Engdahl, Karlsson, Hellman et.al (2012) delaktighet och inflytande är aspekter som kan utveckla och fördjupa barns förståelse av vad demokrati kan vara; att vara med i beslutsprocesser, påverka och förhandla med andra barn och vuxna, bli respekterad och respektera olika uppfattningar.

Jag anser att med hjälp av barnens karaktärer som de själva har skapat och genom aktiviteterna vi har haft, kan vi hjälpa barnen att lära sig om ett mindre antropocentrisk pedagogik, att människor är inte centrum av universum (Björklund, 2014). Jag anser att barnens karaktärer och aktiviteter kan hjälpa barnen utveckla omsorg och empati för sin närmiljö samt förankra normer, värden och ansvar för allt levande (Björklund, 2014).  Ärlemalm-Hagser (2012) betonar att barnen är framtidens vuxna och därför viktiga aktörer i nutid och i framtiden i förhållandet till lokalt och globalt arbete för en hållbar värld. I enlighet Storyline.se (2017) lever barnen sig in i de olika karaktärerna som de själva skapar och arbetar utifrån sina karaktärer med informationssökande, hypotesbyggande, skapande och kunskapsbyggande. I skapandet av mallen och karaktären försökte barnen att använda sig av så mycket naturmaterial de kunde. Naturmaterial pratade vi om att lämna tillbaka ute i naturen. Men det blev svårt att göra eftersom att materialet hade lim eller färg på, material som inte tillhör ute i naturen. Där fick barnen reflektera och hitta en lösning. Storyline ger enligt mig barnen möjligheten till entreprenöriellt lärande, där det stärker barnens kreativa förmåga, ger dem tillit till sin innovationskraft och idérikedom, och därför ökar barnens självkänsla. (Björklund, 2014).

Detta var min första blogg och jag har lärt mig att det är ett förmånligt dokument-verktyg. Med bloggen kan barnen dokumentera genom bilder och på det sättet kan vi få inblick i deras värld. Vi kan använda den dokumentationen för att gå tillbaka och skapa samtal (Björklund, 2014). Jag anser att bloggen är ett bra dokumentations-verktyg som gör det möjligt för pedagoger, barnen och vårdhavare att följa barnens lärprocess. Jag anser att genom bloggen kan vårdhavare få idéer och att även följa och jobba med teman hemma. Vårdhavaren kan även vara delaktig genom att ge oss saker som vi kan använda som material.

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman, Anette & Ärlemalm-Hagser, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling-är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s project Lärande för hållbar utveckling I praktiken. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket 2016 , Lpfö 98/2016. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Storyline international, Hämtad 2017-01-11 från: http://storyline.se/

Ärlemalm-Hagser, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. (Elektronisk). Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417